BETANIA THAILAND 50 ÅR

50-årsjubileet

29 november 2025 samlades ungefär 300 personer till fest för att fira att Barnhemmet Betania funnits i 50 år. Klädkoden var enkel, de flesta bar nytryckta Betania t-skjortor där grundarna Lisa och Håkan Enqvist avbildas i typiska bergstamskläder omgivna av barn i skoluniform och med de röda Betaniahusen i bakgrunden.

Som sig bör hölls många tal; viceguvernören i länet, representanter för Betaniakommitteen och paraplyorganisationen Nexus, och mycket berörande berättelser från tidigare Betaniabarn. Tacksamheten över allt det Lisa och Håkan genom att grunda barnhemmet gett så många gick som en röd tråd genom alla tal.

Vår finländska grupp på 14 personer sjöng Amazing Grace och O, store Gud. Håkan Nitovuori delade med sig av personliga minnen, och gav en hälsning från FSPM, Robert Gull hälsade från Närpes Pingstförsamling. Undertecknad representerade alla sponsorer i Norden.

Det största intrycket gjorde nog ändå de 34 barn som nu bor på Betania. De var alla så vackert klädda och pyntade från topp till tå, och det gick inte att ta miste på deras glädje i sångerna och danserna som de fick uppträda med i olika repriser och konstellationer. Glädjande var att se barnen som ackompanjerade på synt, bas och trummor.

Vittnesbörd av Pang

Pang är nu 18 år och har bott på Betania i 3 år. Jag återger delar i fri översättning av hennes så gripande och modiga vittnesbörd.

”När jag var omkring 13 år hade jag inte ännu kommit till tro. Min familj drabbades hårt genom att min mamma var med om en olycka som gjorde att hon fick hjärnblödning. Hon mådde så dåligt att hon bestämde sig för att hoppa från en bro. Lyckligtvis hann pappa rädda henne.

Vid samma tidpunkt lärde vi i familjen känna Gud genom en kristen lärare. Men efter en tid vände vi Gud ryggen, slutade att gå i kyrkan och följde inte Guds ledning.

När jag gått ut högstadiet sökte jag efter en skola för gymnasiestudier. En lärare från kyrkan kände till Betania hemmet och jag fick möjlighet att flytta hit. Från det ögonblick jag kom till Betania blev mitt liv så mycket bättre. Jag lärde känna Gud på djupet och jag har fått uppleva hans kärlek. Jag är mer rofylld och glad. Hur svåra utmaningar jag än ställs inför vet jag att jag kommer igenom dem när Gud går vid min sida.

Jag är så tacksam till Betania och för den chans jag fått. Tack till alla sponsorer som gör det möjligt för mig och alla Betaniabarn att bo och utvecklas här. Gud välsigne er alla”.

Pang har under sommarledigheterna besökt sin familj och hjälpt till på den gummiplantage som föräldrarna arbetar på.

Pang vill bli lärare och kommer att från och med nästa termin inleda sina studier på Universitetet i Loei. Hon blir kvar i Betaniafamiljen trots att hon kommer att bo på studieorten. Detta möjliggörs genom stipendiemedel som sponsorer i Norden bidrar till.

Också Phayu kommer att få stöd, han vill studera för att bli något inom polisyrket. Bådas studier beräknas ta 4 år.

Minnesstunden

Minnesstunden för Lisa Enqvist hölls följande dag. Det blev en fin och lågmäld kvällsstund med minnen från Lisa och Håkans tid på Betania.

Vi fick ta del av de minnesord som dottern Ann-Lis Bernas hade skrivit och som lästes upp av Tik, ett av de första barnen på Betania.

Den finländska gruppen

Vi kom att få en mycket fin samvaro oss finländare emellan, alla förenade i kärlek och omsorg för Betania.

Vi gjorde flera utflykter i den så vackra omgivningen, framför allt längs med Mekongfloden. Vårt alltiallo, Daniel Enqvist, var både chaufför och tolk.

En del av oss fick träffa sina fadderbarn som bor hemma, men får ekonomisk hjälp för skolgången genom Skolbarnsprojektet.

För mig som fadderkoordinator var det viktigaste med resan att få träffa och samtala med alla barnen. Jag fick värdefull insikt i deras liv och förhoppningar inför framtiden, och hälsningar att framföra till alla deras sponsorer.

Föreståndaren Maria på 6 månaders ledighet

Maria har jobbat 24/7 i drygt 10 års tid och haft mycket sparsamt med ledigheter. Hon känner att hon behöver fylla på batterierna genom att göra något helt annat.

Hon bor nu tillsammans med väninnor i nordvästra Thailand, i Mae Hong Son provinsen. Där hyr hon ut motorcyklar och vespor till turister och arbetar i en gardinaffär.

Vi tillönskar Maria en lycklig, lärorik men framförallt en vilsam tid med möjlighet till reflektion inför framtiden. Samtidigt ber vi om vishet och ledning för personalen på Betania.

Till alla Betaniavänner och sponsorer ett ödmjukt tack för förbön, goda tankar och ekonomiska bidrag.

Gun Khattab, fadderkoordinator