På FSPMs höstmöte 2022 beslöts att en kontorsarbetare skulle anställas till kontoret i Vasa. I vintras anställdes Ida på deltid.
Ida Nelson är deltidsanställd som barnledare i Sionförsamlingen i Vasa, men arbetar sedan slutet av januari även deltid på FSPMs kontor. Hon berättar att hon vuxit upp i ett hem där missionen varit närvarande på flera sätt. Redan då Ida var liten reste hennes pappa regelbundet iväg på missionsresor, och de hade ofta missionärer på besök i hemmet
Volontär i Guyana
– Då jag var tonåring var det populärt bland mina äldre vänner att åka ut som volontär, och det ville jag också göra. Pappa reste mycket och hade kontakter, så han kunde hjälpa mig. Efter att jag tagit studenten åkte jag som 19-åring till Guyana i Sydamerika tillsammans med min kusin.
I Guyana arbetade de två unga finländskorna tre månader i en församling, som Missionskyrkan i Finland hade kontakter till sedan tidigare. De organiserade saker och jobbade bland annat på kyrkans dagis och med matutdelning.
Under tiden i Guyana träffade Ida också Quacey, som var med i kyrkans lovsångsteam.
Han och hans kompis tog med flickorna ut på stan och spelade spel med dem på kvällarna.
Ida och Quacey blev ett par, men i december 2009 var det dags för Ida att åka hem till Finland igen. I april 2010 kom Quacey till Finland och då förlovade paret sig.
– Sedan åkte han hem, och då han kom tillbaka ett halvt år senare gifte vi oss.
Under många år tänkte Ida att de tre månaderna i Guyana var ”det” – och att Gud därefter inte hade fler uppgifter åt henne.
– Men nu börjar jag inse att det finns mer och att Gud fortfarande tänker samma tankar om mig, att hans planer för mitt liv inte har förändrats.
Psykisk ohälsa
Under en lång period har Ida inte mått bra. Nu vågar hon vara ärlig och säga det utan skam men tidigare gömde hon sin ångest då hon var ute bland människor, vilket ledde till att hon kraschade då hon kom hem. Under åren 2011-2019 var hon sjukskriven.
– Jag klarade inte av någonting. Men nu har jag hittat det som är viktigt för att jag ska kunna fungera. Jag behöver sätta gränser och få tillräckligt med tid för att återhämta mig.
För tillfället upplever Ida att barnen är hennes missionsfält – både de egna barnen, deras kompisar och barnen i kyrkan. Hon ser inte kontorsarbetet på FSPM som en stressfaktor, utan som en återhämtningsplats. Hon kommer och gör det som behövs för dagen och sedan åker hon hem. Hon tycker att det ska bli jätteintressant att lära sig mer om FSPMs olika verksamheter.
Framtidshopp
– Jag upplever att jag går runt i ett mirakel just nu. Tänk att jag klarar av att vara social och att göra mina uppgifter på kontoret utan att krascha då jag kommer hem. Jag är så glad att det fungerar!
Ida säger att hon för fem år sedan trodde att hon aldrig mer skulle ha ett jobb. Nu är hon nyfiken på vart det här kommer att leda henne – vilket är nästa steg, vad tänker Gud?
- 33 år
- Gift med Quacey, har 2 barn (10 och 4 år gamla, Mayah 4 år tillsammans med Ida på bilden ovan)
- Bor i Kvevlax
- Är utbildad till ungdomsledare
– Jag trodde att jag var ett hopplöst fall, men nu är jag hoppfull.
Maria Prost